Mariana Morosanu

Unga asylsökande behöver dig – vill du vara med?

Ungdomar tvingas lämna kommunen

Under 2015 tog Jönköpings kommun emot 338 ensamkommande ungdomar. Engagemanget och värmen bland- och för dessa unga har varit stort i kommunen på boenden, bland gode män, lärare, idrottsföreningar, trossamfund och civilsamhälle. Nu i höst riskerar ca 50-80 av dessa ungdomar att tvingas lämna Jönköping på grund av att de blivit uppskrivna i ålder eller hunnit fylla 18 år och fått sitt första beslut om avvisning eller utvisning.  Vuxna som på ett eller annat sätt träffar dessa ungdomar, påpekar gång på gång att unga människor i asylprocess är extremt sårbara när de inte har familjer eller nätverk att luta sig mot.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag 2020. Men FN´s barnkonvention gäller barn under 18 år,  inte vår grupp unga. Så snart du fyllt 18 år räknas du som vuxen asylsökande trots att du fortfarande går på gymnasiet, saknar föräldrar osv.

Några berättelser från verkligheten

Eva-Karin Gunnarsson, lärare på Språkintroduktionsprogrammet på Bäckadalsgymnasiet berättar att  många av hennes elever är ensamkommande ungdomar. ”De flesta av dem har efter nära 2 år i Sverige bara kommit en bit på väg i asylprocessen, men de har rotat sig i Jönköping. De lever redan i en utsatt position med all osäkerhet som deras situation innebär och allt trauma de har med sig. Här har de ett sammanhang och trygghet i form av vänner, skola och nära relationer. De har flytt över halva världen och äntligen fått lite lugn. Ska de då behöva börja om en gång till och kanske inte ens få gå i skolan? Alla kommuner erbjuder inte, som Jönköping, gymnasieskola för asylsökande som fyllt 18. Att rycka upp dem ur den enda trygghet de har är omänskligt!”

Ulrica Heidari, Integrationssamordnare Pingstkyrkan, skriver:”Många asylsökande har sökt sig till Pingstkyrkans gemenskap och verksamheter, bl.a vårt språkcafé. Strax före sommaren ville man skicka en av våra killar till Kosta, långt bort från sitt nätverk och sin skola. Situationen ledde till att församlingen hittade ett boendealternativ i tillfälliga lokaler där för tillfället två 18-åringar bor. Pingstkyrkan vill uppmuntra andra kyrkor att öppna sina lokaler för dessa ungdomar som riskerar att flyttas långt härifrån. Den situation de står i är tillräckligt tuff och att då dessutom förlora det nätverk och den lilla trygghet de har byggt upp här är förödande.”

Julia Sandwall, nationell samordnare för Arvsfondsprojektet Songlines: “Songlines är ett nationellt musikprojekt för unga på flykt och varje vecka möter våra projektledare ett stort antal begåvade, kreativa och fantastiska ungdomar – framtidens Laleh, Darin eller Linda Pira. Men bara på några månader har en stor förändring skett. Våra ungdomar mår riktigt dåligt, flera av dem har ingenstans att bo. Vi har ungdomar som till och med bor i parker(!) Nu är det dags att agera och se till att vi får behålla dessa fantastiska ungdomar i våra respektive kommuner!”

Fredrika Lindström, kontaktperson till ensamkommande ungdomar berättar om hur ungdomar i Kalmar län desperat hörde av sig och bad om hjälp när de i samband med åldersuppskrivning eller fyllde 18 år blev placerade på asylboenden för vuxna långt ifrån den ort de bodde på. Den 1 juni lånade de ett nedlagt asylboende i Kalmar som sedan snabbt fylldes på. Det fick namnet ”Drömhotellet”. Idag bor ca 20 killar där. “När jag besöker Drömhotellet möts jag alltid av en varm och hemtrevlig känsla. Ofta möts jag av doften av mat eller nybakat bröd. Ungdomarna som bor där tar gemensamt ansvar för boendet och för varandra. De har delat upp ansvarsområden mellan sig för att boendet ska fungera bra och vara trivsamt, alla hjälps åt med städ, trädgård, mat och disk. Ungdomarna fungerar även som stöd för varandra när det är tufft och jobbigt, tillsammans tar de sig igenom jobbiga dagar. Ett bra boende ihop med skola, vänner, välkända vuxna och fritidsaktiviteter ger trygghet och skapar en hanterbar värld trots hemska upplevelser från hemlandet, flykten samt ovissheten i den svenska asylprocessen.

Av Ulricas berättelse framgår hur Pingstkyrkan i Jönköping ställer upp för dessa ungdomar. I andra kommuner hittar man fler goda exempel i form av stöd för ensamkommande.  Agape i Göteborg startades som en reaktion på regeringens reglering av asylpolitiken, en reglering som inneburit stora konsekvenser för åldersuppskrivna barn och ungdomar som fyllt 18 år. Inom Agape har representanter från flera olika delar av civilsamhället gått samman för att hjälpa ungdomarna. I dagsläget har man 18 aktiviteter i veckan där ungdomarna kan få gemenskap, sammanhang, fysisk aktivitet, läxhjälp, mat eller övernattning.

Ekonomiska förutsättningar finns i Jönköpings kommun

Ett tillfälligt statligt kommunbidrag, som ska gälla från och med den 1 juli, kommer att röstas om i september. Det tillfälliga kommunbidraget innebär att kommunen kan få ersättning för unga som fyller 18 år under perioden 1 juli 2017 – 30 juni 2018, eller är mellan 18-20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänsten. För Jönköpings del handlar det om ca 2,2 miljoner kronor. 

Det finns alltså ekonomiska förutsättningar för att ha kvar dessa ungdomar i kommunen!

Din hjälp behövs!

Vill du kanske vara med och ge framtidshopp och trygghet till utsatta ungdomar, lära dig om andra kulturer och få en massa nya vänner? Du kan exempelvis hjälpa till i kontakten med myndigheter eller kanske har du en extra sovplats? Hör gärna av dig till oss! Se våra kontaktuppgifter nedan!

Tillsammans gör vi Jönköping till en bättre stad att leva i!

Kontakt:

Ulrica Heidari: ulrica.heidari@pingstjonkoping.se

Eva-Karin Gunnarsson: eva-karin.gunnarsson@jonkoping.se

Julia Sandwall : julia.sandwall@songlines.se

Mariana Morosanu: mariana@integrerajonkoping.se

Praktik eller icke praktik, det är frågan

Sedan 2015 har jag engagerat mig i frågor kring mottagning och integration i Jönköping. I samband med detta lärde jag känna många högutbildade nyanlända och asylsökande. De flesta jag kom i kontakt med hade utbildning och erfarenhet i det som vi i Sverige betraktar som bristyrken. De var omedvetet eftertraktade på den svenska arbetsmarknaden, men samtidigt så långt ifrån.

Jag började engagera mig i frågan och upptäckte ett stort intresse hos företagarna samtidigt som de ansåg att lagstiftningen kring praktik och arbete för denna målgrupp var alldeles för otydlig och krånglig för att ens försöka sätta sig in i. Jag tog då initiativet till en första Jobb- och praktikmässa för nyanlända och asylsökande. Tanken var att nyanländ kompetens skulle få träffa svenska arbetsgivare och att dessa skulle få inblick i dels gällande lagstiftning, men även i vilka tillgångar i form av humankapital som vi nu ska ta tillvara på. Under hösten 2016 har jag tagit initiativet till och drivit ett arbetsmarknadsprojekt som riktade sig till just nyanlända och asylsökande med utbildning inom teknik-industri samt hälso- och sjukvård.

Det hade blivit tydligare för de företag som jag kom i kontakt med under vilka förutsättningar som de kunde erbjuda jobb, respektive praktik. Denna trygghet skulle dock försvinna efter årsskiftet då Migrationsverkets sysselsättningsansvar hade tagits bort. En rad olika rubriker började då cirkulera i media: ”Företagare tagna på sängen över slopad praktik för asylsökande”, ”Praktik för asylsökande slopas helt”…Alla dessa tillsammans med olika otydliga budskap från ansvariga myndigheter har skapat en total förvirring i samhället.

Jag anser att otydliga budskap utgör ett hinder mot arbetsmarknadsintegration. Mot denna bakgrund och med anledning av att flera privatpersoner och företag har kontaktat mig i frågan, bestämde jag mig för att skriva detta inlägg.

Från och med 1 januari 2017 har Migrationsverket inte längre som uppgift att ansvara för asylsökandens sysselsättning. Detta innebär i praktiken att du som praktikgivare inte längre behöver teckna avtal med verket samt att den enskilde inte längre är försäkrad för olycksfall på praktikplatsen. Lagändringen innebär inte något hinder för dig som vill erbjuda praktik åt asylsökande. Du bör skriva ett avtal om praktik med den enskilde och se till att det finns en försäkring för olycksfall på arbetsplatsen. Migrationsverket vill säkert veta vad den enskilde gör i Sverige och du bör därmed informera myndigheten om att praktik pågår.

Vill även lägga till att praktik i sig inte påverkar den enskildes rätt till asyl. Huruvida hen har praktik eller ej påverkar heller inte längden på tillståndet. Denna påverkas enbart av statusen hen får. Om den enskilde beviljas exempelvis flyktingstatus så gäller tillståndet i 3 år, men om hen är alternativt skyddsbehövande beviljas tillstånd i 13 månader i stället.

Mer om olika asylregler kan du läsa på Migrationsverkets hemsida. Vad gäller praktik för nyanlända, ska du kontakta Arbetsförmedlingen.

Vill du också komma i kontakt med nyanländ kompetens? Glöm inte anmäla ditt företag till årets Jobbmässa för nyanlända och asylsökande som kommer att äga rum den 30 mars på Jönköpings teater! Anmäl ditt företag/organisation till mig på mariana@integrerajonkoping.se senast den 17 mars.