Henrik Andersson: Bryr vi oss om hur flickorna mår?

Enligt skolverket är de somatiska och psykiska besvären hos ungdomar idag mer än dubbelt så vanliga som under 1980-talet. Över en majoritet av flickorna i 15-årsålder uppger att de haft minst två somatiska eller psykiska besvär i veckan de senaste sex månaderna. Undersökningen Ung livsstil frågade Jönköping kommuns ungdomar hur de har det på sin fritid. Från årskurs 4 hela vägen upp till gymnasiet är det färre flickor än pojkar som svarar att de har det bra. Det är tydligt att flickorna mår sämre än pojkarna. Det är allvarligt.

Med den kunskapen är det rimligt att se över vad kommunerna gör för att stärka ungdomars hälsa.

Två avgörande arenor är såklart skolan och hemmet. Men en annan ingrediens är också fritidsaktiviteter och däribland fritidsgårdarna. Här ska ungdomar kunna samtala med vuxna, hitta meningsfulla aktiviteter och skapa värden utifrån egna intressen. Hur ser då besöksstatistiken ut? Två tredjedelar av besökarna är pojkar. Fritidsgårdarna är alltså främst ett stöd för pojkar, trots att flickorna mår sämre. Är detta rimligt? Varför besöker inte flickorna kommunens fritidsgårdar i samma omfattning som pojkar? Vart tar de vägen istället? Det är frågor som alla politiker borde ställa sig för att effektivt anpassa verksamheten till att i större omfattning jämnt gynna pojkar och flickor.

Undersökningen Ung livsstil visar att det som får kommunens flickor att må bra på deras fritid är vänner, familj och idrottsföreningar. Aktiviteter för att stärka flickornas hälsa borde ju rimligen därför inriktas på att stärka verksamheter som involverar vänner, familj och föreningsliv. Idag är fritidsgårdarna snarare skapade efter pojkarnas svar där kompisar, ta det lugnt och data/tv-spel kommer långt före familj bland svaren.

Vi tror att fritidsgårdarna kan bli en lika naturlig plats för flickor som för pojkar. Men aktiviteter, miljö och bemötande måste tillgodose också flickornas preferenser och önskemål – i samma omfattning som pojkarnas. Personalen har kompetens och vilja att verka i den här riktningen, det har de redan visat – men det behövs ett tydligare politisk mandat för att på riktigt visa vägen.

Underlaget för att ta kloka åtgärder för att skapa jämställda möjligheter för de ungdomar som mår dåligt finns. Att inte agera efter det underlaget kan bara ses som flathet eller ovilja. Det borde vara alla politikers ambition att sikta bortom det. Mot ett jämställt samhälle.


Henrik Andersson, 2:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden

S-märkt

Socialdemokraterna i Jönköping har 1300 medlemmar som på olika sätt arbetar för att Jönköping och Sverige ska bli bättre samhällen. Var med du också! Kontakta eller besök oss på: Residensgatan 1, Jönköping 036-71 81 22 www.socialdemokraterna.se/jonkoping