Semlor och blåmärken

I onsdags var det riktigt bråkväder på träningen. Regn och stormbyar i kölden är inget optimalt väder direkt men det hindrar inte oss från att slänga på oss skydden och ge oss ut på planen. Vi avslutade träningen med inside run vilket är en övning där vi på O-line ska flytta på D-line och öppna hål där runingbacken ska springa med bollen. Vi har en riktigt aggressiv D-line i år och vi får verkligen kämpa för att flytta på dom. Men vår O-line börjar kännas grymt bra, vi är ett gäng stora starka och envisa tjejer och vi blir mer och mer samspelta för varje träning. Det kommer bli riktigt jobbigt att försöka ta sig förbi oss i år!

Vi spelar en väldigt fysisk sport där det krävs styrka och rejäl mängd mod för att klara situationen ute på planen. Man tränar hårt under offseason för att bygga styrka och explosivitet och man springer intervaller tills man kippar efter andan och kämpar mot att spy. Här är storlek en statussymbol, att vara den där större tjejen som inte passar in i den traditionella mallen är en stor fördel i vår sport. Här lägger man gärna på några extra kilon när någon frågar vad man väger och unnar sig gärna en semla eller två om man känner för det, helt utan dåligt samvete eller ångest över bikinisäsongen. Att vända trenden och visa att en stor kropp även kan vara sund och stark är en av de saker som gör amerikansk fotboll till inte bara en hobby utan även en livsstil. Nu när vi tränar ute igen så börjar den traditionella tävlingen i lagchatten om vem som har flest och störst blåmärken efter träningen. Jag vinner aldrig där… Kan få smällar så det känns som armen gick av, men fick jag något blåmärke att visa upp? Nej… Livet är bra orättvist.

 

Mathilda och Elinas skrytbilder efter onsdagens träning:)

Nu är det endast 52 dagar till kickoff och nästa helg är det dags för träningsläger!