Vår favoritpirat är tillbaka

Igår var det dags att besöka biosalongen igen. Den här gången för att få se Captain Jack Sparrow svinga mellan båtar och springa runt på hustak i nya Pirates of the Caribbean: Dead Men Tell No Tales (eller som vi av någon anledning kallar den här; Salazar’s revenge).

Som alltid känns det fantastiskt kul att få träda in i den här komiska och magiska piratvärlden. I denna film kändes det dessutom som om de satsat ännu hårdare på just den komiska biten och dragit ner lite på allvaret. Jag vet faktiskt inte helt vad jag tyckte om det, eftersom jag har gillat den balansen som de haft i tidigare filmer, att allvaret ändå finns där. Nu kändes det som att det mesta skämtades bort. Men samtidigt gillade jag filmen ändå.

I den här filmen fick vi följa ett nytt romantiskt par som skulle slå följe med den olycksförföljda Jack Sparrow, nämligen Henry Turner och Carina Smyth. Jag gillade verkligen att Henry inte bara var en helt random karaktär som blev inblandad i det hela utan faktiskt var son till Elisabeth och Will. Dock är hans vilja att ha med sig Jack Sparrow lite diffus. Först behöver han Jack för att kunna hitta Poseidons treudd, men efter att ha träffat Carina och börjat samarbeta med henne behövs egentligen inte Jack överhuvudtaget. Det bästa för alla ombord hade helt klart varit att lämna Jack någonstans, men han följer såklart med ändå för att se till att alla hamnar i trubbel längs vägen.

Storyn i den här filmen var kanske inte den bästa enligt mig eftersom det kändes som att den saknade en del detaljer, men som ni troligen vet efter att ha lyssnat på podden så kräver jag inte så mycket förklaringar heller utan kan gott fantisera ihop passande saker för att fylla i hålen i en story. Därför kände jag att jag ändå kunde njuta av den här filmen. Och självklart gjorde ju det välkända soundtracket sitt också. Dessutom brukar man ju inte direkt se de här filmerna för storyns skull heller känner jag, utan mer för att skratta åt komisk pirataction.

Så utan att skriva mer och avslöja för mycket kan jag avsluta med att säga att det absolut var en sevärd film om man älskar filmserien, men kanske inte den bästa av dem. Det är lite svårt att bestämma ett betyg, men jag får nog ändå säga 3.5/5. Den når inte riktigt upp till en fyra, men samtidigt är den lite för bra för att bara få en trea 😉

//Gabriella